|
|
|
|
| Höga toppar och djupa dalar |
Bortsett från singelsläppet "Slow clapping" är det till en början inte helt lätt att ta till sig av KVLR:s melodier gömda bakom massiva gitarrväggar som låter både Fugazi och Fireside. Allt eftersom börjar dock motståndet försvagas och melodierna lyckas i vissa fall leta sig fram.
KVLR bestämde sig innan man spelade in "KVLR" för att följa tre punkter. 1 Hålla det enkelt. 2 Spela in live. 3 Göra låtar som är roliga att spela. Med sådana deviser borde man faktiskt ha kunnat vänta sig lite mer av bandet. Visst KVLR gör bra indierock a la Sonic Youth och i vissa fall även Archers of loaf men bortsett från i några spår, med "Slow clapping" som bästa exempel, känns det som om det fattas någonting. De massiva gitarrväggarna tenderar att bli lite enformiga i längden och låtar som "Spit" är inte alls någonting man skulle vilja hänga i varken julgranen eller midsommarstången, eller servera på påskbordet för den delen.
Bäst blir det i de låtar där Lena Karlsson från Komeda (som även är en av producenterna bakom albumet) gästar som körsångerska, det vill säga i tidigare nämnda "Slow clapping" och "Birthcam". Här kommer melodierna verkligen fram till skillnad från många andra spår där KVLR mest framstår som ett sömnigt Fireside.
"KVLR" innehåller höga toppar och djupa dalar men är överlag bra och visar att bandet tillhör sveriges bättre indieorkestrar. "Slow clapping" är en av de bästa låtar som har släppts hitintills i år. En rejäl fullträff. För egen del var helheten dock en besvikelse men skivan bör definitivt kollas upp ändå av de som gillar tidigare nämnda band. |
|
  Alex Regnér 2004-03-21 |
|
 |
|
|
|
 |
|
|